Detta är en av Wikipedias essäer. Den tillhör inte Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Förbättra sidan vid behov eller diskutera innehållet på diskussionssidan.

Denna sida i ett nötskal: Kommunicera med sunt förnuft; lagom mycket, om rätt saker, på rätt plats, vid rätt tillfälle och på rätt sätt.

God kommunikation är en förutsättning för att vi, utifrån våra olika kunskaper och erfarenheter, ska kunna hjälpas åt att skapa en bra encyklopedi och föra den så långt framåt som möjligt. Wikipedias första grundprincip är att Wikipedia är ett uppslagsverk. Detta innebär att all kommunikation direkt eller indirekt handlar om att ge stöd i skapandet av artiklar, och att förbättra artiklarnas kvalitet.

Samtidigt är kommunikationen i sig av stor betydelse för de flesta skribenters arbetssätt och medverkande.

På Wikipedia kommunicerar man med varandra på olika platser:

• För att diskutera artiklarnas innehåll och utformning finns artiklarnas diskussionssidor. För vissa ämnesområden finns projekt, som även har diskussionssidor för kommunikation om artiklars form och innehåll.
• Gällande en användares beteende, eller om någon gjort svårbegripliga inlägg, diskuterar man detta lämpligen på personens användardiskussionssida.
• För allmänna frågor, mer principiella frågeställningar och frågor som behandlar arbetsrutiner på Wikipedia, finns så kallade metasidor som inte är en del av själva uppslagsverket. De flesta metasidorna finns i namnrymden Wikipedia:.

Se även Wikipedia:Etikett och artikeln Social kompetens

God kommunikation på Wikipedia är detsamma som god kommunikation i arbetslivet eller skolan, och krävs för att uppnå en fungerande arbetsgemenskap genom ett trivsamt och hållbart arbetsklimat.

• Kommunicera trevligt, artigt och håll dig till ämnet. Kommunicera i sak, inte person.
• Försök att använda ett språk som fungerar oberoende av mottagarens ålder, kön eller bakgrund. Var tålmodigt konkret vid kommunikation, och vinnlägg dig om att minimera risken för både onödiga missförstånd och att någon tar illa upp.
• Besvara alltid en relevant och trevligt ställd fråga. Om frågan behandlar ett ämne som du inte behärskar, försök att vidarebefordra eller hänvisa ärendet till någon annan på ett enkelt och sjyst sätt. Till praxis hör att åtminstone markera att man läst meddelandet.
• Kommunicera "lagom" mycket/ofta – var djärv och kräv inte kommunikation av andra i onödan, men tveka heller inte att skriva relevanta meddelanden till andra. Kommunikation är inte alltid nödvändig eftersom Wikipedia byggs upp av skribenternas individuella insatser, men bör ändå flyta på en nivå som passar alla olika användartyper. En del föredrar att jobba i bakgrunden utan att dra till sig märkbar uppmärksamhet, medan andra tycker om att jobba i en mer social miljö där man ständigt stödjer varandra och samarbetar för att uppnå bästa resultat.
• Nyckeln till en framgångsrik diskussion är att med tydliga budskap visa att man noggrant tänker igenom vad som egentligen är bäst för uppslagsverket och underhållsarbetet, istället för att bara "tycka" saker. Till detta hör även att respektera varandras individuella olikheter, men att vi alla har ett gemensamt intresse av att förbättra artiklar. Ett klokt sätt att förebygga så kallade redigeringskrig är att använda både diskussionssidan och sammanfattningsfältet när man gör en större, men framförallt kontroversiell, ändring i en artikel. Att försöka ta upp till diskussion innan en sådan insats brukar uppskattas, men aktiviteten varierar stort mellan olika ämnesområden och på vissa artikeldiskussionssidor har det i historien varit vanligt att svarsinlägg uteblir.

Se även Wikipedia:Var snäll mot nybörjare

En stor andel av Wikipedias nykomlingar kan dyka upp mer eller mindre obemärkta och bidra med ett fåtal redigeringar; somliga vill korrigera någon enstaka felaktighet, andra vill kanske bara fixa till något som ligger nära deras intresse medan andra kan nyfiket improvisera och bara "testa" för att sondera terrängen lite. Alla dessa grupper och de som etablerar sig långsiktigt är värdefulla för Wikipedia, och bör bemötas eftertänksamt med vänlighet och respekt.

Tyvärr finns det också många som ägnar sig åt sabotage, alltifrån så kallade "skolklottrare" till rena vandaler och listiga troll.

I stort sett dygnet runt finns administratörer och tillbakarullare som bekämpar klotter och patrullerar artikelalster genom att bevaka Special:Senaste ändringar (vilka kan avlastas även av användarkonton utan dessa verktyg). I det arbetet bör man vara medveten om sin ansvarsfulla roll inför alla nybörjare som hamnar i centrum; för att klara av att välkomna alla seriösa och uppmuntra de som är verkligt intresserade av att bli Wikipedianer, och samtidigt hantera de destruktiva/oseriösa, finns några grundråd:

• Kommunicera alltid korrekt (och ge en välkomsthälsning när det står klart att vederbörande är en seriös bidragsgivare), var respektfull mot varje individ och förklara med ett gott tålamod, med hänsyn till den nya bekantskapens begränsade kännedom av Wikipedia bakom kulisserna. Om den nye i början ser upp till den erfarne som "ambassadör" för Wikipedia har man i egenskap av en god förebild inget att förlora på att anlägga en ton som är snäppet vänligare, eller kommunicera ännu mer informativt, än vad man skulle förvänta sig själv. Tänk dock på att vid första kontakt kan det interna språket "Wikipedianska" vara svårbegripligt, och kom också ihåg vikten av att länka till grundprinciper och riktlinjer – istället för att enbart skriva, för dig mer självklara, begrepp – som "POV", "originalforskning" eller "relevans", etcetera.
• Korrigera smärre fel och brister (såsom att snygga upp artikelalster eller flytta inlägg till rätt ställe, och så vidare) utan åthävor. Kommunicera helst via (användar)diskussionssidor inledningsvis; utgå ifrån att nykomlingen i början inte läser "Senaste ändringar" eller artikelhistorik, vilken inte upptäcker skrivna redigeringskommentarer således. Det är också vanligt med nybörjare som själv inte kommunicerar i början, vilket sällan behöver vara något problem. Om nybörjaren dock börjar redigeringskriga utan kommunikation är det viktigt att vederbörande på ett vänligt sätt får en ordentlig chans att motivera sig, innan eventuell blockeringsvarning utfärdas. Ta gärna hjälp av en fadder, eller någon annan betrodd kollega med denna förmåga, ifall du själv drabbas av skrivkramp eller irritation.
• En mer standardiserad återkoppling eller användning av "mallar" kan vara helt OK, men var också öppen för att det bakom en till synes tafflig nybörjare kan finnas en framtida mycket kunnig och värdefull bidragsgivare.

Se även Wikipedia:Skräm inte bort dina wikikollegor

Förutom de allmänna råden ovan är det bra att i kommunikation med erfarna Wikipedianer också tänka på:

• Ge spontan och positiv återkoppling för värdefulla insatser. Detta är extra viktigt för de nya som just börjat komma in i arbetet. Det är också viktigt att detta sker i en genuin form så att återkopplingen inte uppfattas som klichéartad eller mästrande. Kommunicera enbart med egna ord och aldrig med mallar eller liknande.
• När man lämnar meddelanden i form av negativ kritik, gällande någons arbete eller agerande, är det viktigt att kritiken framförs konstruktivt. Detta innebär att vara specifik med den positiva förbättring man vill uppnå, samtidigt som man beskriver bristen. Var djärv och generös genom att själv åtgärda andras tillfälligt mindre lyckade redigeringar och avstå gärna från att påpeka bristerna, eftersom det hör till god ton att inte hetsa upp sig för småsaker.
• Om du behöver ifrågasätta en annan persons agerande, gör då det med fullt bibehållen hänsyn till individen och med ödmjukhet eftersom vårt samarbete innebär att vi har olika åsikter och uppfattningar. Alla kan begå misstag, och ingen är felfri. De flesta av Wikipedias skribenter saknar yrkesmässig författarerfarenhet, varför man bör låta bli att ställa högre krav på varandra än absolut nödvändigt.

Wikipedia är som vilken annan arbetsplats som helst, det vill säga det kan alltid uppstå samarbetsproblem. Wikipedias fulla öppenhet, där vem som helst kan träda in och göra det anonymt, medför emellertid särskilda problem med vissa typer av användare.

Det händer, även bland mycket vana och seriösa bidragsgivare, att ett helt låst diskussionsläge uppstår där två oförenliga ståndpunkter står emot varandra och båda sidor har goda skäl att hålla fast vid sin åsikt.

I dessa svåra fall kan det vara lämpligt att efterlysa fler synpunkter genom en notis på Bybrunnen. Det kan vara lämpligt att, även när det kliar av otålighet att föra fram sina argument, försöka begränsa sina inlägg till både antal och längd. Om till exempel "huvudkombattanterna" begränsar sina inlägg till ett om dagen möjliggör detta för andra att komma in i diskussionen, som då kan få en något annorlunda infallsvinkel och medföra att nya argument dyker upp.

"Besvärliga" användare (alternativt "problemanvändare") kännetecknas av att de gör förstörande redigeringar, för ofokuserade diskussioner eller har en aggressiv diskussionsstil, samtidigt som de trots återkopplingar inte bättrar sig.

Kommunikationen bör här inledas på samma sätt som mot alla nya och ovana – det vill säga trevligt och hjälpsamt – men efter den första fasen, eller om användaren visar sig ha svårt att ta till och lära sig av återkopplingarna, är extra tydlighet och bestämdhet oftast den bästa kommunikationen. Det är viktigt att vederbörande verkligen ges möjlighet att förstå vad det är i beteendet som behöver ändras, och att detta inte är förhandlingsbart. För otvetydiga vandaler kan sedan blockering eventuellt bli aktuell efter en varning. Alternativt kan andra åtgärder som inte uppfattas lika aggressivt övervägas, som ignorering/återställning av upprepade inlägg och skrivskydd av sidor som är målet för angrepp. Det är också viktigt att inte för snabbt döma ut en ny, lite aggressiv och ovan användare som "besvärlig". Låt helst andra komma till tals och försöka få till en konstruktiv dialog, innan den första fasen överges för ett mer bestämt agerande. När en långtidsblockering upphört eller det finns konsensus om avblockering, gällande en tidigare problematisk användare, är det viktigt att kunna visa positiva framtidsutsikter istället för påminnelse av det förflutna – så minimeras risken att problematiken upprepar sig.

Se även essän Wikipedia:Diskussionskrig

"Enfrågeanvändare" är personer som intresserar sig enbart för en artikel eller ett ämne, och som har en privat agenda som innebär att de anser att informationen i artikeln eller artiklarna bara kan se ut på ett enda sätt. Enfrågeanvändare kan ses som problem först när de inte är mottagliga för argument från andra, utan istället envist och ofta intensivt vill driva igenom ett "budskap" och vidhålla sin formulering eller åsikt – som inte delas av gemenskapen. I detta fall går agerandet emot policyn Wikipedia:Neutral synvinkel och riktlinjen Wikipedia:Konsensus.

När denna typ av användare trots flera återkopplingar inte visat sig mottaglig för andras argument eller villig att anpassa sig till arbetssättet, bör h*n bemötas bestämt – genom tydlig varning, och vidare blockering, gärna partiell blockering, om inte vederbörande tar till sig av varningen. I det läget bör man undvika att ge sig in i längre diskussioner om det rimliga i varningen eller blockeringen.

Se även essän Wikipedia:Återställ, blockera, glöm bort

Internettroll kallas personer som vill åstadkomma reaktioner, gärna häftiga, på sina inlägg och som stimuleras av alla typer av reaktioner. Troll tar gärna till olika sorters knep för att skapa reaktioner, exempelvis att använda marionetter och ljuga om sig själva.

Lång erfarenhet har lärt oss att man helt bör undvika att kommunicera med troll, eller åtminstone begränsa kommunikationen till ett absolut minimum (även vid till synes trevliga frågor eller vädjanden från vederbörande). Dock kan det vara svårt att känna igen ett troll, och insikten om trollbeteende varierar mycket bland skribenterna. Därför kan det ibland vara bra att en viss kommunikation äger rum så att fler kan upptäcka och känna igen trollbeteendet.

Se även Wikipedia:Policy och riktlinjer

Wikipedias policy är en allmänt accepterad arbetsmetodik för utvecklandet av Wikipedia, vilken är att betrakta som en standard alla användare bör följa. Wikipedias riktlinjer är en arbetsmetodik som en stor del av Wikipediagemenskapen rekommenderar.

Vi har i historiken sett ett antal prov på (i synnerhet nya) användare som kunnat se Wikipedias praxis som regler, och således missförstå denna del av grundprinciperna, eller tvärt om för vissa andra som istället börjar agera demonstrativt. Eftersom Wikipedia inte har fasta regler bör man i fråga om god kommunikation låta bli att använda policyerna och riktlinjerna som "slagträ", och även att göra kamp om vilken riktlinje som vore bäst i situation.

Konsensusprocessen bearbetas ständigt av Wikipedianerna själva, liksom riktlinjerna, medan policyerna är framkomna från ett betydligt tidigare skede.

• Wikipedia:Wikikärlek
• Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter
• Wikipedia:Intressekonflikter
• Wikipedia:Konflikthantering